Vår i Kyiv

Givetvis skulle jag önskat att stanna kvar i Kyiv över påsken, men det var inte möjligt denna gång. Om några månader blir jag dock pensionär, och kan återigen göra längre resor, och Kyiv är definitivt en stad som jag kommer att återvända till!

Mitt besök nyligen gjorde djupt intryck, och jag ska försöka skriva lite om det framöver, men nu – eftersom det är påsk – så ska jag skriva lite om några av de många kyrkorna i staden.

Mitt första besök var i St Mikaelskatedralen  en fredag förmiddag. Det är en kort promenad från Maidan (”torget” med ett arabiskt lånord). Katedralen tillhör kyivpatriarkatet och mässan var på ukrainska. Jag förstod givetvis inte ett ord, men det gjorde ingenting, för här – liksom i katolska kyrkan – är sången central. 

Det var givetvis inte mycket folk vid denna tid, men de ortodoxa katedralerna är små och intima, och det känns inte alls ödsligt. En krokig gumma gick och sopade i en del av kyrkan medan mässan pågick i en annan del, och det kan tyckas något märkligt, men här kändes det faktiskt helt naturligt.

 

 Vid ändan av den korta gatan där jag bodde, ligger St Sofiakatedralen - den äldsta i Kyiv. Den är numera museum och upptagen på UNESCOs världsarvslista. 

 Om man besöker Kyiv, ska man inte missa en mässa i den neobysantinska Volodymyrkatedralen, som är säte för kyivpatriarkatet. 

Kiev Perchersk Lavra är moskvapatriarkatets katedral. Här är det liturgiska språket kyrkslaviska, precis som i Ryssland.

Och här är ett smakprov på ortodox kyrkomusik. 

Glad Påsk!

Islamisering

Det är många som hävdar att islamiseringen av Europa bara är ett hjärnspöke hos islamofober. Men jag undrar...

Häromåret beslöt Royal Mail att man inte kunde ha kristna motiv på julfrimärkena - och det blev givetvis folkstorm. Inte minst protesterade islamiska organisationer, som befarade att folks upprördhet skulle komma att gå ut över dem.

Så var det ju det där med julgranarna, som Department for Work and Pension beordrade bort från Storbritanniens Job Centres... och det där med att "Happy Christmas" skulle bort ur alla officiella sammanhang. Så dök det upp halal-kalkoner till jul, och de små plastgrisarna plockades bort från bondgårdarna i leksaksbutikerna, eftersom muslimer kunde tänkas bli upprörda om de råkat ge en sådan bondgård i julklapp till sina barn... Just det. Helt snurringt blev det, och den här listan kan göras mycket lång!

Så när jag kommer ut från biblioteket och ser denna skylt, blir jag fundersam.

Hur kommer det sig att stan kan vara medarrangör till firandet av Eid al-Fitr - festen som avslutar ramadan - och som inkluderar den speciella islamiska bönen för den dagen?

Jag bara undrar!

http://en.wikipedia.org/wiki/Eid_al-Fitr

Margaret Thatcher död

Idag har alla brittiska tidningar Margaret Thatcher över hela förstasidan.Jag ska inte ge mig in på att analysera hennes insatser - de analyserna finns i varenda tidning, och jag har ingenting att tillföra.

Men en sak vill jag påminna mina svenska läsare om:

Margaret Thatcher hade som mest 43,9% av väljarna bakom sig. Det var i hennes första val (1979), och det gav henne 53,4% av platserna i House of Commons. I följande val (1983) sjönk hennes siffror till 42,4%, men hennes majoritet i parlamentet ökade till 61,1%.

Så här ser siffrorna från valet 1983 ut:

Konservativa:         42,4% av rösterna, 397 platser (61,1%)

Labour:                  27,6% av rösterna, 209 platser (32,2%)

Liberala alliansen:   25,4% av rösterna,  23 platser  (3,5%)

Det bisarra brittiska valsystemet medger alltså att det parti som får flest röster, utan att ens komma i närheten av 50%, får en överväldigande majoritet i parlamentet. Ur demokratisk synpunkt kan man alltså ifrågasätta om hon någonsin hade mandat att genomföra sin politik - detta oavsett om man tycker att den till övervägande delen var på gott eller ont.

I lobbyn till underhuset står hon stay sedan länge, men utomhus har hittills ingen vågat placera en staty av henne - sannolikt på grund av risken för att den skulle vandaliseras.

Scarecrow Thatcher. Dessvärre har jag tappat bort namnet på den kanadensiske konstnär som gör fågelskrämmor av mer eller mindre kända personer. Man kan beställa en fågelskrämma i sin egen avbild också.

Baronessan Thatcher på gamla dar i House of Lords.

Vår - sommartid

 

Våren står och stampar i farstun och har knappt fått snön av stövlarna ännu, fast det redan är påsk och min kalender säger att det är dags att ställa om till sommartid på söndag.

Mars har varit osedvanligt kall, och växtligheten har knappt utvecklats märkbart på tre veckor. Julrosorna hukar sig i snålblåsten, och temperaturen håller sig på 2 plusgrader.

De japanska körsbärsträden på min gata slog ut till hälften för tre veckor sedan, och idag ser det likadant ut.

Blomknopparna på mitt persikoträd behöver ett par soldagar för att slå ut, men på långfredagsförmiddagen hade vi lite sol, och min krokus på yttertrappan vågade öppna sina blommor för första gången.

 

 

  Anemonerna har kämpat mot vintern - och vunnit!

 

 De här blåklockorna bryr sig inte heller om kylan.

 

Photinian - "Red Robin" har oansenliga blommor i maj, men den här busken som kan bli 3 meter, planterar man för de ilsket röda bladen tidigt på våren.

Så vill jag vidarebefordra ett klipp som jag fått från min yngste son, och tillönska er alla en Glad Påsk!

 

Pannkaksloppet

England har inte mycket av karnevalstraditioner, men the Pancace Race på fettisdagen - Shrove Tuesday, eller mera vardagligt "Pancake Day" - är vad jag vet en unik engelsk sådan. Tävlingen går ut på att springande vända pannkakan i en stekpanna, utan att tappa den - och tävlingen sker i en katedral.

Kopplingen till fastan är uppenbar i denna lek: man gjorde pannkakor för att göra slut på äggen, som inte var tillåten mat under fastan, och sedan samlade man på de nya äggen fram till påsk.

På bilden ovan tränar körpojkarna från Ely Cathedral - en av de längsta i Englad.

Och bilden nedanför från Leeds Minster, är från det aktuella loppet nedför katrdralens mittgång...




Nu är det redan askonsdag, och karnevalen är över för denna gång!

Om karnevalen skrev jag här: Festen och fastan

Julkrubban

Liksom julgranen och jultomten och många andra av våra jultraditioner, är den med julkrubban av sent datum – 1900-talet, närmare bestämt åtminstone här hos oss. I katolska länder går traditionen åtminstone tillbaka till 1200-talet, och Franciskus av Assisi skapade en sådan julen 1223.

Men julkrubban ansågs vara katolsk här, och mötte därför motstånd inom svenska kyrkan, och den första sattes upp i St Petri kyrka i Malmö så sent som 1929. Sedan gick spridningen snabbt, både i kyrkor och hem, och också i mitt barndomshem var julkrubban en självklarhet. Var den hade kommit ifrån vet jag inte, men jag minns att den var av papp, och att den kunde vikas ihop och förvaras i ett stort kuvert.

Nu har jag en känsla av att julkrubban som ett julens tillbehör är på väg bort i Sverige. Jag vet inte; jag har bara en känsla av att jag inte sett någon julkrubba i Sverige på många år.

Nu kan det ju kanske förklaras av att jag inte firat jul i Sverige på många år, men tanken slog mig när jag tog en promenad i Sevilla häromdagen, och klev in i katedralen för att titta på årets upplaga. 

Det visade sig då vara mycket mera än det traditionella stallet.

Och på östra sidan av katedralen fann jag ett tjugotal bodar som alla sålde figurer till julkrubbor. Hela Betlehem fanns det material till, för den som har läggning för excesser…

En hel fårskock till salu – komplett med herdar!

Hotellreceptionen har givetvis också sin julkrubba, och när jag slinker in på en liten bar på vägen tillbaka till hotellet, så ser jag att baren också har en liten julkrubba. Det fick mig att tänka på de obligatoriska små hyllorna med buddhabilder i alla thailändska barer…

En God Jul tillönkas alla läsare

som mot alla odds hittar hit mitt i julstöket!