Religionsfrihet och sekularism

Tempeltjuren Shambos öde kan tyckas överflödigt att kommentera ännu en gång. (Tidigare inlägg 26 juni och 18 juli.) Men frågan är principiellt viktig eftersom den berör äganderätten, allmänintresset och religionsfriheten bland annat.

I fallet Shambo har alltså allmänintresset – att bekämpa spridningen av tuberkulos – givits företräde framför äganderätten. Detta är normalt och rutin. Det enda speciella med Shambo är att frågan om religionsfriheten kommit med i avvägningarna.

Ägarna har hävdat att tjuren är ”helig” och därför inte kan slaktas. Samtidigt har de sagt att allt liv är heligt, och därmed uppstår frågan om ägarförhållandet i detta fall gör just denna specifika tjur extra helig – man protesterade ju inte mot tvångsslakten av 20 000 andra nötkreatur av samma orsak under 2006. (Nej, detta är inte helt lätt!)

Kon är, som symbol för moderskapet, helig inom hinduismen, och hinduer äter därför inte nötkött. Långt ifrån alla är dock vegetarianer, och Indien har världens största läderindustri…

Små flickebarns liv är uppenbarligen inte heller särskilt heliga i Indien!

Shambo hämtades till slakt i torsdags kväll. Det tog trettio poliser hela eftermiddagen att lugnt och metodiskt lyfta undan ett hundratal supporters som rest till för att skydda Shambo. Till sist lyftes munkarna ut, medan Shambo gick för egen maskin till den transportbil som väntade utanför.

Noteras bör också att alla i frontlinjen som ”försvarat Shambo” är västerlänningar. Inte en enda person som ser ut att ha indisk bakgrund har jag sett i sammanhanget, och faktiskt – Jay Lakhani från Hindu Council säger att det är mer i linje med hinduisk tro att offra tjuren för det allmänna bästa!

Förslaget till ny konstitution för Thailand är intressant på flera sätt. Det blir Thailands 17 konstitution sedan 1932, vilket innebär en genomsnittlig livslängd på något över en valperiod, eller 4½ år.

Det aktuella förslaget som går till folkomröstning om tre veckor avser att ge landet den liberalaste konstitutionen någonsin, och att täppa till de hål som i 1997 års konstitution gav Thaksin möjlighet att nära nog skaffa sig ett fullständigt maktmonopol.

Frågan om buddhismens ställning som statsreligion har kommit upp. Tidigare har buddhismen förklarats som Thailands statsreligion endast i den första konstitutionen från 1932, men nu känner vissa grupper uppenbarligen att det är dags att slå fast den thailändska kulturens grundval i grundlagen.

I Thailand liksom i dess theravada-buddhistiska grannländer är buddhismen en del av den nationella identiteten, som snarare definieras kulturellt än etniskt. En stor grupp munkar och lekmän har drivit en kampanj för att få buddhismen inskriven i grundlagen. Resultatet har blivit ett slags kompromiss, en formulering i artikel 78 lyder i Bangkok Posts engelska översättning:

“The state shall provide patronage and protection to Buddhism, to which the majority of Thais profess, and to other faiths.”

För de inte så få svenskar som tror att Sverige är världsledande på jämställdhet vill jag också citera artikel 30 i den föreslagna konstitutionen:

“Females and males as well as those with other gender identities shall enjoy equal rights.”

Jämställdhet mellan kvinnor och män fanns med också i 1997 års konstitution, men att i grundlagen fastslå att homosexuella och transsexuella också har lika rättigheter är, försåvitt jag vet, helt unikt!

Bilden visar thailändska munkar som demonstrerar genom att vända en gigantisk "tiggarskål" uppochned. Detta är munkens starkaste protest - att neka att ta emot gåvan av mat.

En buddhistisk munk tigger inte. Han finns som en tillgång för lekmännen som kan generera "god karma" genom att donera mat, och följaktligen är vägran att acceptera en gåva av mat en ytterligt kraftfull demonstration.

________________________________________