月下獨酌
花間一壺酒,
獨酌無相親;
舉杯邀明月,
對影成三人。
月既不解飲,
影徒隨我身;
暫伴月將影,
行樂須及春。
我歌月徘徊,
我舞影零亂;
醒時同交歡,
醉後各分散。
永結無情遊,
相期邈雲漢。
I drank alone. There was no one with me –
Till, raising my cup, I asked the bright moon
To bring me my shadow and make us three.
Alas, the moon was unable to drink
And my shadow tagged me vacantly;
But still for a while I had these friends
To cheer me through the end of spring....
I sang. The moon encouraged me.
I danced. My shadow tumbled after.
As long as I knew, we were boon companions.
And then I was drunk, and we lost one another.
...Shall goodwill ever be secure?
I watch the long road of the River of Stars.
Detta är nog den mest kända dikten av Li Bai 李白 (Li Bo): "Dricka ensam under månen" heter den i svensk tolkning av Alf Henriksson och Hwang Tsu-yu (som jag inte har tillgång till här).
När jag nu hittade den på kinesiska och i flera olika översättningar på nätet, kan jag inte låta bli att lägga in den också här!
Vem som målat bilden av poeten vet jag dessvärre inte!
_______________________________________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar