onsdag 31 december 2008

Kulinariska utflykter - första delen




















Pythonormen på bilden, som har svalt en dräktig get och är oförmögen att flytta sig från vägen, tyckte jag kunde få symbolisera jultidens excesser...

Idag hade jag tänkt skriva lite om mat. Inte om julmat, eller svensk mat, utan för oss kanske lite ovanligare mat, som jag stött på under de år som gått. (Och för att genast säga som det är, så tycker jag att orm är många gånger bättre än get!)

Jag skrev om det som kallas "streeteat" - den mat man hittar på gatan i Bangkok - och här tänkte jag gå ett steg bortom det.



















Nyårsnatten 1973 tillbringade jag i det som då var Bangkoks östra utkant - Phra Khanong - med dem som, utan att jag visste det då, skulle komma att bli mina grannar.

Jag råkade nämna att det var min födelsedag - och inte bara en födelsedag, enligt deras sätt att se: jag fyllde två cykler - 2x12 år - och det var läge för fest!

Det var en kall natt, och vi gjorde upp en eld, där folket i grannskapet samlades. Alla blev givetvis informerade om att den där "farangen" som förirrat sig in i grannskapet, där vita män knappst hade setts förut, fyllde år - och givetvis blev det en improviserad fest!

Det var första gången jag åt soppa gjord på kycklingfötter, och till min överraskning var det en stor smakupplevelse!

Och när jag så här, 35 år senare, går jag ut i London och hittar frysta kycklingfötter från Viet Nam, så kan jag givetvis inte låta bli att köpa en påse. (Ett pund för 11, visar det sig.) Så kokar jag soppan med en nypa färsk koriander - se bilden ovan!

Och med dessa sniglar, och en flaska vitt, italienskt vin, är nyårskvällen räddad!



















GOTT NYTT ÅR!

5 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Verkar som du och python har olika smak vad det gäller getter. Läste förresten en notis om en pythonorm i Malaysia för många år sedan. Den hade installerat sig i en vedstapel och vägrade flytta på sig. Man fick skicka dit åtta militärer som bar bort den.

Gott nytt år!
Björn

Anonym sa...

God fortsättning och grattis på fördelsedagen!
Kycklngfotsoppa ser ju inte särskilt läckert ut på bild...
Berith

Carl Jacobson sa...

Vad gäller min smak i jämförlse med pythonormens, så måste jag kanske påpeka att jag inte äter någonting som har pälsen kvar. Annars har jag nog provat allt som jag stött på...
Det kommer flera exempel

Det är koriandern som gör kycklingfotsoppan! Det luktar och smakar Thailand, och nackhåren reser sig av välbehag!

Sniglarna sedan är fanstastiska!

Anonym sa...

Själv håller jag mig till grisfötter, så här i jultid. Men visst vore kycklingfötter värda att prova. Det ser ju ut att vara lite mer än bara ben, av fotot att döma. Kycklingvingar har på senare tid dykt upp i min ICA-handel, så man vet aldrig när det blir dags även för fötterna.
God fortsättning på 2009!

Carl Jacobson sa...

Grisfötterna är ju nästan det enda jag bryr mig om numer när det traditionella julbordet, och den som gillar grisfötter uppskattar troligen också kycklingfötter.

Fast här är det snarast buljongen som är poängen - och färsk koriander är centralt. Särskilt mycket mat på själva fötterna finns det ju inte. Det är mest skinn - men det är ju också skinnet som är det bästa på kycklingen, tycker jag.

Kycklingvingar anses i Kina och Sydostasien vara det bästa på kycklingen - och jag håller med!

För nästan 30 år sedan när jag ju också bodde i Uppsala, fanns de att köpa frysta i vanliga affärer. Om de sedan försvunnit ur sortimentet, har jag givetvis ingen aning om, men jag vet att jag också kunde köpa frysta kycklinghjärtan i Lund för 20 år sedan...

Här i London har jag däremot aldrig hittat kycklinglever, viket både förvånar och irriterar mig!