onsdag 4 augusti 2010

Jesus från Sibirien


Sommaren 1990 besöktes den då 29-årige f.d. trafikpolisen Sergei Torop av den Helige Ande, som uppenbarade för honom att han är en reinkarnation av Jesus. Sedan dess kallar han sig Vissarion, vilket sägs betyda ”han som ger nytt liv”.

Han säger sig vara trött på att svara på frågan om bevisen för att han är den reinkarnerade Jesus.
”Det har bekräftats av UFO-loger och andra som kan ta emot budskap från andra världar och tolka dem”, säger han. Och tillägger att redan när han jobbade nattskift som trafikpolis, brukade han gå omkring och titta på stjärnorna. ”Då kände jag att det var där jag var hemma!”

Vilken är då denne reinkarnerade Jesus mission, måste man fråga, och det är inte alldeles lätt att få ett kort svar. Han vill ena alla religioner, säger han, och som vanligt när någon profet har sådana ambitioner, så är metoden att starta en ny sekt. ”När Gud vill säga någonting, säger han det genom mig”, säger han. Och Gud är uppenbarligen mycket pratsam numera, för han har skrivit tio böcker där han utlägger sin undervisning.

Texterna är indelade i verser som Bibeln och Koranen, och likt Koranen handlar de om stort och smått; anhängarnas liv regleras i minsta detalj: I botten finns spår av rysk-ortodox kristendom, kombinerat med lån från buddhismen som reinkarnationstänkandet,”ufologi”, världens förestående undergång, strikt veganism, absolut förbud mot alla former av droger, förbud mot pengar, osv.

”Det viktigaste är att leva helt enligt Guds Lag, och inte efter lagar som någon hittat på”, säger han, ”och tills alla förstår den på samma sätt är mänskligheten dömd”. Och ”Guds Lag” är givetvis det som Torop hittat på!

Om den här mannen är en charlatan eller en knäppgök – eller möjligen en kombination av bådadera – är en fråga som jag inte kan besvara, och egentligen intresserar den mig endast marginellt. Det som intresserar mig är i stället hans anhängare: Vad är det som får folk att i tusental ansluta sig till en sådan här profet, sälja allt de äger, och flytta till någon av hans byar i Sibirien?

Inte heller detta kan jag svara på, men jag ska genast säga att jag kan förstå att människor som vantrivs i det moderna samhället kan lockas av tanken på ett enkelt liv i samklang med naturen, i något slags ”förindustriellt” samhälle.

Men där slutar min förståelse.

Att det inte finns någon väg till Vissarions by på en bergstopp i Sibirien, ökar givetvis dragkraften.
Den bisarra arkitekturen i hans byar – som förefaller vara en blandning av gammal rysk träarkitektur och Disneyland – ger ett lekfullt intryck. (Men det är kanske oavsiktligt!)

Hur någon kan falla för en sådan här profet, acceptera hans godtyckligt hopkokade undervisning som den absoluta sanningen och ge upp sin personliga frihet, finner jag obegripligt! Hans anhängare är inte obildade människor. Tvärtom är många av dem som funnit sin väg hit påtagligt välutbildade medelklassmänniskor, som haft kvalificerade arbeten som de lämnat sedan de kommit i kontakt med Jesus från Sibirien.

Och det finns ingen väg härifrån! Den som slår sig ner här har tagit sitt sista självständiga beslut!

Ikon av Vissarion

Sergei Torop som trafikpolis

Att varumärket ”Jesus” är starkare i det postkommunistiska Ryssland än i Västeuropa är uppenbart. I Västeuropa skulle en frälsare som förre trafikpolisen Sergei Torop troligen haft en New Age-profil med mera buddhism och mindre Jesus. Men det är en annan historia!

Här finns en bra sammanfattning i Guardian för den som är intresserad av att veta mera.


5 kommentarer:

Björn Nilsson sa...

Hrm, nej, jag vill inte veta mer. Utom möjligen varför UFO-gubbar som tydligen kan transportera sig genom universum inte kan hitta på något smartare sätt att förmedla det gudomliga budskapet till jord-krypen än via en hippie som skriver böcker. Böcker är gammalt, vore det inte bättre att kalla till en TV-sänd presskonferens? Eller låta alla andliga ledare ställa upp i en utslagningstävlan, där de får utföra under, göra profetior, bota sjuka etc., och den som vinner är naturligtvis guds utsände?

Förresten, varför måste alla jesusar vara långhåriga? Är det omöjligt att tänka sig en skallig Jesus? Jag tycker detta är snudd på diskriminering av oss som är lite tunnhåriga!

Det är kanske ingen tillfällighet att individer från skakiga mellanskikt går på de här skojarna.

Einar J sa...

Jag håller med dig om det förvånande i att folk vill överlämna sig till en sådan där guru/sektledare. Man frestas naturligtvis till psykologiska förklaringar - känslan av meningslöshet, existentiell vilsenhet, etc, men hur många känner inte av sådant utan att frestas av en nyandlig profet?
Man kanske inte kommer längre än till att helt enkelt konstatera att det just är den personliga friheten/ansvaret som man vill befria sig ifrån. Man erbjuds en "uppenbarad" livslösning i paket som i ett slag ger Sanningen om Allt. Plus en gemenskap som garanterar den. Att den är villkorad med detaljerade levnadsregler bidrar säkert bara till att öka övertygelsen och sammanhållningen. Det gäller ju rimligen en krampaktig tro som måste bekämpa all ovidkommande "villfarelse".

Carl Jacobson sa...

Björn:

Traditionen framställer Jesus som långhårig, så vi som har lite eller inget hår på toppen av huvudet får nog hitta på någon annan verksamhet än den som reinkarnation av Jesus.

Nu är det ju knappast ett problem för hågade skojare som vill ge sig in i religionsbranschen. New Age-gurus får vara hur skalliga som helst, och tibetanska lamor rakar ju huvudet...

Men du har rätt: När det gäller att välja medier för budskapet så är nog de där amerikanska tv-frälsarna de som har mest framgång. De håvar in hundrastals miljoner dollar om året. Jag återkommer till dem.

Einar:

Jag tror att du har rätt i det du säger, men jag kan ändå inte förstå de där människorna!

Att söka gemenskap i en grupp, OK, men till priset av frihet och integritet?

Björn Nilsson sa...

Jaha, då får man väl bli New Age-svindlare då. Det verkar vara lättare än att behöva plugga till buddhist under årtionden (och pekuniärt mer givande). Man kanske kan övetala folk om att man kan uppnå den sanna frälsningen genom att käka friterad älgskit? Det har väl ingen hittat på tidigare?

Att söka sig till konstiga sekter? Tja, jag minns Hans Scheikes konstiga smisk-sekt i Sverige för rätt många år sedan. Det var vad jag förstår medelklass-donnor som drogs till den. Men det säger ju ingenting om medelskikten i stort.

Carl Jacobson sa...

Ha, den där Sheike hade jag glömt, men när du nu påminner mig, så minns jag att han beskrevs som "sektledare" i pressen på den tiden.

Nu var han ju småskalig och det var väl inte så mycket sektledare han var, utan snarare en flummig gammal gubbe som höll sig hed ett "harem" av kvinnor med lite udda sexuella böjelser. Någon frälsningslära minns jag inte att han hade.